2006-08-03

WWJD


Snart har det gått ett år.
Ganska exakt. Ett år sen Världsungdomsdagarna i Köln. Två veckor som var något av det bästa som någonsin hänt lilla stackars mig.
En resa i det inre lika mycket som till det yttre. En resa som lärde mig oerhört mycket om givmildhet, tacksamhet, kärlek och glädje. Att träffa så många människor från jordens alla hörn, med olika levnadsöden, men med någonting som förenar och binder ihop.


Bilden ovan är från Marienfeld utanför Köln, nåt gammalt gruvtag tror jag, som enkom för världens unga katoliker gjordes om till en enorm utomhus säng. i runda slängar 800.000 pilgrimmer från Australien, Chile, Amerika, Polen, Korea, England, Spanien, Italien, Norge, Sverige, Canada, Afrikas djupaste regnskogar, ja det skulle inte förvåna mig om varenda land med några katolska ungdomar var representerade. Lägg sedan till lokalbefolkningen, totalt lär vi ha vart omkring 1,5 miljoner männiksor som sov som sardiner sista natten i Tyskland, tillsammans, tätt inpå varandra, under tabernaklets beskydd under bar himmel. Det var en oerhört maffig upplevelse som jag hoppas få uppleva igen. Det bästa med hela Världsungdomsdagen var inte att hans helighet Påven Benedict XVI kom och såg å segrade en halv världs hjärtan, visst, det var ju coolt det med. Dessutom var vi rätt nära scenen där påven höll i firandet. Det bästa är familjen Brand, Anton, Hildegard, Jan-Dirk och Anna, samt Claudia, Henning, Schwester Borrmachine och alla andra människor i Dörpen, som tog emot mig med så öppna armar. Utan dem hade resan nog inte kommit att betyda så oerhört mycket.

Det går inte många sekunder utan att jag tänker på WJD, Dörpen, Familie Brand, Kotte Berge, Schwester Borrmachine, Heede.... deras leenden, deras öppna hjärtan har jag med mig varje dag. Jag är oerhört tacksam, och ärad över att ha fått vara en del av WJD2005. I år är det inget VUD, men däremot ett SUD, en stiftsungdomsdag. Och gissa vem som är affischpojke?! Jo jag! :D

Det jag hoppas få uppleva under SUD-en i Vadstena är att återse några av de underbara vänner jag lärde känna i den svenska delegationen, dessvärre tror jag att många av dom som var på VUD-en inte kommer till SUD-en.. men det hade vart coolt att återse några av alla glada och underbara ungdomar jag kom i kontakt med. Clara, Chris, Adella, och alla andra som jag inte kommer ihåg namnet på...

Åh, vilken tråkig blogg det blev idag... men men... man kan inte va på topp jämt


But I guess that everyone is a little bit schitzophrenic, but I guess that everyone is a fool.

I want money to go to Sydney 200 8

No comments: