2 år

Idag är det exact två år sedan jag var DÄR...
På det årets Pampigaste fest...

NOBELFESTEN

Satt och tittade på den iår.. eller sporadiskt iallafall.. passade på att diska lite, städa och pula samtidigt. Och det slår mig att det egentligen inte är så jävla stort..
kommer så väl ihåg förberedelseträffarna vi hade med SSCO... hur jävla stressade de var.. hur viktigt det kändes, vilket stort uppdrag som låg på ensa axlar...
Jag kommer så väl ihåg hur jag passade på att lixom finna mig i nuet, inte tänka på framtiden, inte blicka bakåt, utan enbart koncentrera mig på NU....
Men när det väl var över var det lixom bara en fest i mängden, det hände inget särskilt, det var inga skandaler, ingen som svimmade, inget anmärkningsbart, ingen extraordinär efterrätt (som den dära självlysande glassbomben som serverades på nittiotalet).. det var lixom bara sådär slätstruket..

Visst fan, jag är jävligt stolt över att få ha vart en del av spektaklet. Att fått röra mig i de finare salarana att få smaka på de dyras vin, och äta de godas mat... mmmmm... that makes me a little bit better than you!! :P

Men jag har ju faktiskt EN chans till att få gå på spektaklet... Den chansen skall jag ta. För fan heller att jag kommer vinna ett nobelpris! Kommer knappast gifta mig kungligt, eller ha den äran att viga mig med en fru som är så pass uppsatt i samhället att hon blir inbjuden till nobelfesten...

Och ja jävlar, nästa år ska jag köpa lotter till studentlotteriet... JAG SKA FAN LYCKAS gå igen! Det gäller ju att passa på. Studera lite extra för att kunna gå på nobelfesten!

Det ska jag se till.. med Guds hjälp!

Herrå